12 september Tournon 09.20
Vi närmar oss slutet…
Dags att lossa förtöjningarna igen och fortsätta längs Rhône och nu börjar vi närma oss slutet på denna kanalresan. Sothis skall bli en segelbåt igen och vi ska segla ut i medelhavet. Det känns nästan lite overkligt att vi, genom egen arbetsinsats på alla sätt, rest kors och tvärs på Tyskland, Nederländerna, Belgien och Frankrikes inre vattenvägar. Vi har bara träffat vänliga och hjälpsamma medmänniskor på vår väg och i rätt tid. Tänker på mannen i Maastricht som fick oss att välja en annan rutt än planerat och Shamu som vi tillsammans besegrade Canal du Center med ett nödrop.
Rhône är vilsam att färdas på och vi är förvånad över hur lite trafikerad den är. Vi möter en eller annan läkter och några enstaka fritidsbåtar, i övrigt är vi själva.
Den 17 september har vi bokat kran och riggning på Port Sankt Louis och vi har således god tid på oss. Vi börjar också planera för att hämta minste matros som skall mönstra på Sothis igen och vi glädjer oss verkligen till att få honom ombord. Jag ska också besöka Mora med Tora och dottra mi som jag inte sett sedan midsommar.
Efter ca 7 mil och 4 STORA slussar anländer vi till Viviers.
Hamnen är nyrenoverad med flytbryggor och ca 1.80 meters djup. För 160 kronor får vi tillgång till el och vatten och vi är den enda gästbåten i hamnen.
Viviers är verkligen en fin medeltida by och vi bestämmer oss för att ta ett par dagar för att se oss omkring.
Glupskhet straffar sig
El Capitan har i tidigare inlägg beskrivit hur osynkade vi är med den franska rytmen gällande mat och dryck men på resturang Ginger förstår krögaren direkt vad vi suktar efter.
Så får vi äntligen vårt efterlängtade glas med fyllig bourgogne, den franska vita krämiga Brie osten serverat med bröd och torkade fikon och aprikoser på en svart skifferplatta. Jag är salig och eftersom ost är min passion och inte El Capitans så slinker i stort sett hela osten in i gapet på mig….. och straffet kommer när jag ligger vaken och vänder och vrider mig i magplågor den natten.
Måttlighet skall ju vara en dygd och att jag aldrig lär mig!!
13 september 2020 Viviers
Det är en värmebölja igen och luften dallrar av hetta. Under dagen kommer det in en stor vacker segelbåt i hamnen. Ombord huserar Erik och Dion som hämtat den nyinköpta båten, North Wind 55, i Port Saint Louis för två dagar sedan och planen är att ta hem båten till Danmark genom kanalerna.
Efter en mycket trevlig kväll ombord på North Wind önskar vi dem god tur och vel hjem.
I morgon går färden vidare och vi har ca 15 mil och fem slussar kvar innan vi kan arkivera vår slussbräda.
Sothis 