28 september – 5 oktober 2021 Marina Di Ragusa
Vinterhamn i sikte
Så anländer vi då till vår ”vinterhamn” Marina Di Ragusa och till ”The family in MdR” som man kallar sig på Facebook.
Det känns vilsamt att lägga till vid bryggan och vetskapen att det är för en avsevärd tid men också ovant och till och med lite vemodigt. Vi har seglat sedan april 2020 utan någon fast hamn mer än de tillfällen då pandemin satte stopp för segling genom total lockdown och utegångsförbud i Frankrike och Italien. Vi har legat i en marina mindre än tjugo nätter sedan 1 juni.
Nu ser fram emot att ha fri tillgång till ström och vatten på bryggan, fasta förtöjningar och nätter där man inte riskerar att rulla ur sängen. Från och med nu kommer vi att kunna se vad grannarna har för pålägg på smörgåsen till frukosten. Vi kommer att hälsa på alla flera gånger varje dag eftersom både jag och El Capitan lider av en viss ansiktsblindhet och vill för i världen oartigt missa någon vi redan träffat på någonstans.
Och redan nu vet vi att vi kommer att längta att släppa förtöjningarna, komma till en vacker vik där vi ankrar upp och njuter av ensamhet och stillhet.
Vi har tidigare fått ett väldigt gott intryck av marinan. Skyddad från de flesta vindar och hög säkerhet i hamnen, proffesionellt bemötande och en ordning och reda som vi uppskattar. Hamnen är stor och har hundratals övervintrande båtar i alla storlekar och skick och från alla möjliga nationaliteter.
Marina di Ragusa är också känd för ett trevlig Liveaboardcommunity och det är just inom detta sammanhang som vi båda känner oss lite ringrostiga och ovana efter månader av minimal socialisering och maximalt avståndstagande till andra människor.
På Facebooksidan, som vi nu blivit godkända och insläppta som medlemmar, annonseras om BBQ, bakning med surdeg, reservdelar, yoga på morgonkvisten, frågor och om PCR test eller bara glada tillrop och hälsningar.
På tisdagar och fredagar har den familjära puben Stella happy hour. Här knyts nya kontakter, det skrävlas högljutt och ljudnivån når nya höjder allteftersom den billiga ölen och starka drinkarna intas. Under hela kvällen serveras små treats on the house. Här är det högt i tak och en gemytligt stämning, men besättningen på Sothis blir totalt utmattade av all socialisering och sårig i halsen av allt pratade. Vi är överens om att happy hour är väldigt trevligt men en gång i veckan är nog det vi mäktar med.
Skarpöga har redan hunnit med ett yogapass och i morgon vankas det marknadsdag med The girlies
El Capitan har i sin tur lokaliserat byns båtbutik och har påbörjat sitt mekande med att byta ut varmvattenberedaren. Det är tur att han har och göra medan jag umgås med mina nya väninnor tänker jag.
Några ord från El Capitan
Mens Skarpøye står med rompa i været og er girly sammen med yoga damene så har jeg tatt en lang titt på vår ikke fungerende varmtvannstank. Det er den del rør og slanger rundt denne tanken som jeg hittil har valgt å ikke forholde meg til.
Jeg finner ikke noe drenering så her er det bare å røske ut noe å se hva som skjer. En ting er nok ganske sikkert, så fort du løsner på noe her så kommer det ut vann. Og ganske riktig kom det ganske mye vann ut når jeg løsnet det første røret, men armert med kopper og kar fikk jeg tømt den uten alt for mye søl. Det er fremdeles opp mot 30 grader på dagtid så det var en periode jeg syntes at det dryppet mer fra meg enn fra ut fra tanken.
Jeg var inne på å bare bytte varmeelement, men tanken er nå nærmere 20 år gammel og med litt rustvann i bunnen så var valget med å kjøpe en ny tank enkelt. Jeg har ikke klart å finne ut hvilket merke den gamle tanken er så sjansen for å finne en lignende i dag er nok liten. Jeg velger en Isotemp 30 liter på nett som ser ut til å kunne passe uten for mye trøbbel, kanskje…men hva pokker er BSP og NPT gjenger? Varmtvannstanken er nå løs og bypass er på plass slik at vi har kaldtvann. Det gjenstår bare å fjerne koblingene til motoren, de lar jeg stå på til den nye tanken kommer.
Gjennomvåt av svette etter arbeidet i mancaven så er det på tide med en kald en..
Vad kännetecknar då en Liveabroad?
Nu har vi alltså blivit en del av en gemenskap här på Sicilien och du känner bäst igen oss och andra ”Liveabroad” genom följande kännetecken;
– Blekta och urtvättande T-skirt, shorts och solklänningar med tydliga vita saltränder.
– Långsamt flanerade eller cyklande på en lite rostig ihopfällbar cykel med minihjul och en platslåda på pakethållaren.
– En Liveabroad går aldrig tomhänt utan bär alltid på något. Sopor, matvaror, vattenflaskor eller reservdelar från båtbutiken.
– Solbrända med glasögon eller solbrända och kisande
– Det röda halsbandet hängande runt halsen som ger tillgång till portar och sanitetsbyggnad.
Sothis 