Parallella proppar och Svedala i vinterskrud

23-30 November 2021 Sotenkanalen Sverige

Sotenkanalens vackra omgivningar
Trädgårdskonst på Hagen

Nu har jag varit hemma i fjorton dagar. Redan på flygplatsen hängde regntunga moln lågt på himlen och snålblåsten sved i skinnet. Nordens November gjorde sig brutalt påmind men igenkänning är också en fin känsla. Jag möttes av kär dotter och måg och det värmde mitt modershjärta.

När man varit på resande fot under närmare två år med enbart korta hemresor är det många man vill träffa och mycket man vill göra men även en del som man borde få gjort.

Under mitt besök i Svedala flyttar jag in på flickrummet och blir tillfällig sambo med mor. Känns fint att få tillbringa tid i barndomens omgivningar och minnen men inte minst att umgås med ”Mora och Tora” det starka radarparet på Hagen.

Mora och Tora

Flera helger är redan uppbokade av besök och aktiviter med människor som betyder mycket.

Lite lönearbete var sedan tidigare inplanerat under min vistelse och det kändes väldigt fint att träffa mina tidigare arbetskollegor och några nya trevliga bekantskaper. Jag kommer gästspela med några arbetspass på min gamla arbetsplats och förhoppningsvis göra lite nytta på ett eller annat sätt.

Under sista året har jag och El Capitan successivt höjt rösten mot varandra. Man kan ju misstänka att tätt umgänge under många månader och begränsat yta har bidragit till en ny ton ombord men så är inte fallet. El Capitan har haft en hörsel som en kratta under årtionde.

Ovanan att hela tiden upprepa;

– Va?

– Prata så jag hör!

– Va sa du?

är inte på något sätt är en smittsam åkomma så jag kan inte skylla på El Capitan. Jag har förvisso både ålder och ärftlig påbrå för hörselnedsättning men så gammal är jag väl ändå inte?

Att eventuellt få en liten fin hörselsnäcka med strass har jag nästan räknat med och i viss mån förlikat mig med. Men först måste en sjuksköterska inspektera örat och alla dess krumelurer innan man får göra ett hörseltest. Döm om min förvåning när sjuksköterskan på Hunnebostrands fina vårdcentral raskt konstaterar att jag har inte bara en utan två gedigna vaxproppar. Nu är det Revaxör som gäller för nu ska de jäkla propparna bort.

Idag vaknar huset på Hagen i vinterskrud. Det har snöat under natten och sedan klockan fem på morgonen har mor i huset otåligt väntat på soluppgången för att komma ut och skotta. De är lite speciella de där människorna från Norrland.

Solen får naturen att glittra och glimra mellan snöklädda klippor.

Idag ska mor dansa linedance och efter en vecka med ihärdigt smörjande i öronen ska jag spola öronen! Olika faller ödets lotter.

Sotenkanalen i vinterskrud
Fy farao vad kallt det är!

Legg igjen en kommentar

Fyll inn i feltene under, eller klikk på et ikon for å logge inn:

WordPress.com-logo

Du kommenterer med bruk av din WordPress.com konto. Logg ut /  Endre )

Twitter-bilde

Du kommenterer med bruk av din Twitter konto. Logg ut /  Endre )

Facebookbilde

Du kommenterer med bruk av din Facebook konto. Logg ut /  Endre )

Kobler til %s