Dag 80 – Den stora vevardagen

Stenay gästhamn
Sol och lite vind
Barometern visar 985 och svalorna flyger lågt och Yr spår regn i morgon. 
I natt har det varit plågsamt varmt och vi har förbannat att vi inte köpte någon slags fläkt innan vi for.
Vi vaknar tidigt för att vara oss:-) och väcker också den lille trötte piraten som tenderar att vända på dygnet eftersom det är mycket fisk som skall lockas upp ur kanalen innan han ska sova.
Upp med händerna!
La Meuse är fortsatt vacker och idag är nio av tolv slussar manuella vilket är nytt för oss. Manuella slussar innebär att slussarna vevas med handkraft av slussvakter som ofta verkar vara skolungdom. Som skutans allt-i-allo får jag ytterligare en arbetsuppgift eftersom jag erbjuder mig att hjälpa till att veva, dels för att det ska gå lite fortare och dels för att strama upp gäddhänget vilket är helt i sin ordning för slussvakterna. 
Tyvärr innehas sommarjobbet vid näst sista slussen innan Verdun av en sengångare. Han vevar så långsamt, konverserar artigt med ett gammalt par som står och tittar på när han vevar och det tar en evighet innan han öppnar porten så att vi kan komma in i slussen.
Jag får verkligen lägga band på mig och påminna mig om att jag egentligen inte har något att stressa till för att inte ropa från båten; veva för f…!!
Jag har tydligen redan glömt att jag för några dagar sedan tyckte det franska tempot var vilsamt och charmigt!

Dags för workout
Väl inne i slussen erbjuder jag mina vev tjänster men ynglingen bedyrar att det inte behövs.
När slussportarna efter en oändlig slussning skall öppnas står jag inte ut utan sprätter ur båten, tar den ena veven och börjar veva upp ena slussporten. Jag är färdig en meter före honom och han säger…. Merci Madame och ler! 

 Skarpøye jobber som slusevakt

TACK själv, du har bidragit till att vi inte hinner till nästa sluss och in i byn Verdun.

Vi har nämligen 7,8 km till nästa och sista slussen innan Verdun. 
7,8 devierat i 10 km i timmen = 46,8 minuter och klockan är 17.35 och slussen stänger 18.00
Maken är cool och bara konstaterar att vi inte kommer att hinna och att vi säkert hittar ett eller annat trä längs kanalkanten att förtöja i.
Men…. bakom en sving i Canal la Meuse får vi, som i en hägring, se en nybyggd brygga längs kanalkanten som definitivt absolut ser ut som en gästbrygga och vi klappar till kaj. 
Irritationen är som bortblåst, ärtsoppa och pannkaka dukas upp i cockpiten på en blink och stillheten lägger vilsamt över Sothis och dess besättning.

Mol alena på La Meuse

Och…. Jag sänder en tacksam tanke till den långsamme ynglingen;-) 

Legg igjen en kommentar

Fyll inn i feltene under, eller klikk på et ikon for å logge inn:

WordPress.com-logo

Du kommenterer med bruk av din WordPress.com konto. Logg ut /  Endre )

Google-bilde

Du kommenterer med bruk av din Google konto. Logg ut /  Endre )

Twitter-bilde

Du kommenterer med bruk av din Twitter konto. Logg ut /  Endre )

Facebookbilde

Du kommenterer med bruk av din Facebook konto. Logg ut /  Endre )

Kobler til %s